Var ute och rastade Wilja nyss.
Jag hör hur hon rumsterar om bland blåbärsrisen, då hon inte kan röra sig speciellt ljudlöst och graciöst just nu..
Helt plötsligt tystnade prasslet i blåbärsrisen. Jag kallade på Wilja, men tänkte att hon kanske gör nr 2 iom att hon inte kom, så avvaktade en stund i väntan på att det skulle prassla igen. Men nejdå, lilla Wilja hade lagt sig pladask under en enbuske och såg ut att tycka att hon funnit en perfekt plats till att föda de små.
När jag kom fram till henne, tittade hon upp på mig och såg helt frågande på mig som om hon undrade varför jag kom smygandes efter henne till hennes bästa plats..
I övrigt är allt lugnt så lugnt och hon har passerat 20 kg.
Wilja som liten parvel:
//Majsan